Followers

Google+ Followers

Labels

Saturday, March 19, 2011

SVENSKA: Från Dhammapadan, Mars 2011



Kärleken är näringen för din själ!


Precis som maten är för kroppen så är kärleken för själen, utan mat är kroppen svag, utan kärlek är själen svag.

Ingen stat, ingen kyrka eller någon annan människa i maktposition har velat att vi människor skall ha starka själar, eftersom en person med stark själ och andlig energi, är skyldig att vara upplysande och rebellisk...

Kärleken gör dig till en rebellisk revoltör. Kärlek ger dig vingar så att du kan sväva högt. Kärlek ger dig insikt i saker, så att ingen kan lura, utnyttja eller förtrycka dig.

Och personer med egenintresse såsom politiker och präster, överlever på grund utav exploatering av din själ för att de själva skall kunna leva och överleva...

För att göra dig andligt svag har de funnit en säker metod, en metod som är väl inövad och som går ut på att inte älska sig själv - om man inte kan älska sig själv kan man heller inte älska någon annan.

De säger: Älska andra - eftersom de vet att: om du inte kan älska dig själv så kan du inte älska andra. Men de fortsätter att lära ut att: älska andra, älska mänskligheten, älska Gud, älska naturen, älska din fru, din man, dina barn och dina föräldrar o.s.v. men inte att älska dig själv, eftersom att älska sig själv, enligt dem, är en självisk handling.

De fördömer egenkärlek och de har gjort sin kunskapsförmedling på så sätt att den ser logisk ut. De säger: Om du älskar dig själv kommer du att bli en egoist, om du älskar dig själv kommer du att bli narcissistisk. Detta är inte sant.

En som sannerligen älskar sig själv finner att det i realiteten inte finns något ego. Det är som att älska andra utan att älska sig själv, egoism uppstår när vi tvingas älska andra men inte oss själva...

Sann kärlek vet inget om bördor och förpliktelser är en börda, en formalitet. Kärlek är glädje, en delning, kärlek är informell.

Den älskande känner aldrig att han har gjort tillräckligt, den älskande känner att han kan älska mer. Den som älskar känner aldrig, "Jag har tvingat andra." Tvärtom, han känner, min kärlek har blivit mottagen och jag är tacksam, min kärlek har blivit mottagen som en gåva utan att någon förkastar den...

"Den som känner förpliktelser tänker, "Jag är högre, andligare och säregen. Titta hur handlingskraftig jag är som tjänar andra människor! "

*Älskar man sig själv så respekterar man även sig själv, och en som älskar sig själv och respekterar sig själv respekterar även andra, eftersom man vet, ´precis som jag är, så är även andra. Precis som jag njuter av kärlek, respekt och värdighet, så gör även andra det´. Man blir medveten om att vi inte skiljer oss åt. Vi är under samma lag: Es dhammo sanantano

Om man på allvar älskar sig själv och är lycklig i detta är det enkelt att dela med sig. Du känner ett överflöd och vill dela det med andra! Du kan inte längre gå omkring och bara älska dig själv, för en sak som kommer att stå helt klart för dig är: att trots att det är så vackert att älska sig själv är det obeskrivligt vackrare om man börjar dela sin kärlek med andra människor!

Långsamma krusningar börja nå längre och längre. Du älskar andra människor, du börjar älska djur, fåglar, träd, stenar. Du kan fylla hela universum med din kärlek. En enda person räcker för att fylla hela universum med kärlek, precis som en enda lite sten kan fylla en hel sjön med ringar - en liten sten...många ringar på vattenytan..

Man måste bli gudomlig - utan gudomlighet kommer man att inte uppnå fullbordan eller förnöjsamhet. Men hur kan du bli gudomlig? Om präster säger att du är en syndare. Dina präster säger att du är dömd, att du är syndfull om du älskar dig själv, vilket gör dig oförmögen till en sådan handling; det gör dig rädd!

Det är därför folk är så stora felfinnare. De hittar fel hos sig själva och hur kan de då undgå att hitta fel hos andra? Med all sannolikhet kommer de att hitta massor av fel och de kommer också att förstärka dem, göra dem omätliga. Då det uppenbarligen är det ”rätta” tillvägagångssättet så kommer även du att falla in i ledet för att ”rädda ditt ansikte. Det är därför det finns så mycket kritik och en sådan brist på kärlek...

Jag säger att detta är en av de mest djupgående suror av Buddha och bara en uppvaknad person kan ge dig en sådan insikt... En person som älskar sig själv kan lätt bli meditativ, eftersom meditation innebär att du är med dig själv...

Om man hatar dig själv, som många gör- vilket de religiöst har blivit tillsagd att göra, hur kan de då stå ut med sig själva?

Meditation är inget annat än njuta av sin vackra ensamhet och fira sig själv, meditation är inte en relation. I denna stund behövs inga andra, man är nog åt sig själv. Man badar i sin egen ära, badar i sitt eget ljus. Helt enkelt glad att över att få finns till, eftersom man bara är...

Det största miraklet i världen är att du är och att jag är. Att vara är det största miraklet, och meditation öppnar dörrar till detta stora mirakel. Men bara en som uppriktigt älskar sig själv kan meditera, annars flyr du från och, undviker dig själv. Vem vill gå djupt in i sin egen vånda, in i det egna mörkret? Vem vill befinna sig i det helvete de tror de gör? Det är mycket enklare att täcka över de vackra blommorna och fly från dig själv, som du alltid gjort...

Därför söker människor sällskap oavbrutet. De står inte ut med att vara med sig själva, de måste vara med andra. Människor söker alltid efter någon form av sällskap, för att undvika att ha sällskap med sig själv. De sitter timtals i en biograf och tittar på något meningslöst, tillsammans med främlingar bara för att inte vara ensamma. De slösar bort sin tid med att sträckläsa tomma deckare. De läser samma tidning om och om igen bara för att underhålla sig. De spelar kort och schack bara för att fördriva tiden ... som om de har för mycket tid!

Kärlek börjar med dig själv, sen kan du sprida den vidare. Det sprider sig själv, du behöver bara låta det hända.

Buddha säger ”älska dig själv” och tillägger omedelbart ”och sedan titta” och inte tvärt om. Buddha anser det vara så pass farligt att titta utan att älska sig själv först, att det kan leda till självmord. Älska dig själv så pass mycket att du klarar av att se det du kan komma att se, det är Buddhas väg till meditation.


Många buddhister känner sig självmordsbenägna då de faktiskt har ignorerat den först regeln av sutran och börjat med att titta utan att först funnit kärlek till sig själva. Jag har faktiskt aldrig stött på en enda kommentar i The Dhammapada, Buddhas sutror/skrifter, som har uppmärksammat den så viktiga första regeln; Älska dig själv.

Sokrates säger: Känn dig själv men Buddha säger: Älska dig själv. Och Buddhas ord är långt sannare, för om du inte älskar dig själv så kommer du heller aldrig känna dig själv - det är kärleken som ligger till grund för självkännedom, en möjlighet att lära känna dig själv! "Älska dig själv och se ... idag, imorgon, alltid."

Skapa en kärleksfull energi runt dig själv. Älska din kropp och din själ, älska hela ditt levande väsen. Med kärlek menas: acceptera det som det är, försök inte att förtränga. Vi förtrycker bara när vi hatar eller när det är något som går oss emot. Man skall inte förtrycka för hur skall du då kunna se? Vi kan inte se fienden öga mot öga, vi kan bara titta i ögonen på vår älskade. Om du är en person som ej förmår att älska dig själv så kommer du varken kunna se dig själv i ögonen eller se din egen verklighet.

”Att se” är meditation, ”Att se” är även ett av Buddhas ledord. Han säger: Var medvetna om, var uppmärksamma på, var inte medvetslös. Bete dig inte som en sömngångare, var vaken. Gå inte på autopilot som en robot, vilket många tyvärr gör idag.

Titta - bara titta. Buddha preciserar inte vad som ska ses, utan syftar på - allt! Promenader, titta på dina promenader. Äta, titta på ditt ätande. Ta en dusch, titta på vattnet, det kalla vattnet som sköljer över dig, tryck på vattnet, kylan, den rysning som går genom din ryggrad - se allt, idag, imorgon, alltid."

Slutligen kommer även stunden då du kan titta på din sömn, vilket är den optimala inblicken. Kroppen sover men det finns fortfarande en bevakare, som tyst beskådar den sovande kroppen. Men oftast är det tyvärr tvärt emot, kroppen är vaken men själen sover. Kroppen behöver vila, men ditt medvetande behöver ingen sömn. Ditt medvetande är medvetande, det är vakenhet, det är till sin natur.

När du blir mer vaksam får du vingar - då är hela himlen din. Människan är ett möte mellan jorden och himlen, i både kropp och själ.

Green Sparrow

Från Dhammapadan – Buddhas väg!

Svensk översättning: Per Staffan - www.st-germain.se

No comments:

Post a Comment

ESOTERIC



SUBTITLES IN ENGLISH, ESPAÑOL, PORTUGUÊS

Click upon the circle after the small square for captions

PRG







Instructions HERE